Att vänta
Hab. 2:1–3
Ty ännu måste synen vänta på sin tid, men den skyndar mot sin fullbordan och ljuger inte. Om den dröjer, vänta på den, ty den kommer helt visst, den skall inte utebli. Hab. 2:3 (SFB98)
Ibland ger Gud en glimt av vad som ska komma. Sällan är det med en tidsangivelse. När ska det ske? Gud vet, men har också tid att vänta in rätt tid. Han vet att jag kanske väljer en omväg på vägen.
Jag tvivlar sällan på att Gud har all makt att göra det som jag längtar efter. Men jag tvivlar starkt på att jag uppfattar hans ledning som får mig att gå i rätt riktning. Därför kan det efterlängtade ta tid ibland, men det kommer. Efteråt kanske vi kan se att omvägarna ändå gick att använda för Gud. Han kan låta allt samverka till det bästa.
Gud, jag längtar efter att se mig komma i funktion så som du har sagt. Hjälp mig att idag vara trogen i det som du har anförtrott mig.