Bojor
2 Tim. 1:1–18
Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. 2 Tim. 1:7
Paulus sitter fängslad i Rom och skriver till ”sitt älskade barn” Timoteus. Precis som en förälder vill han ge Timoteus några sista förmaningar ifall Timoteus inte skulle hinna till Rom i tid. Han skrev att alla i Asien hade vänt sig bort från honom. De skämdes för Paulus bojor.
Jag har alltid tyckt att det är lite konstigt att Paulus skulle slösa flera år som fängslad istället för att hinna med ytterligare några missionsresor. Jo, jag minns att Paulus blev övernaturligt befriad minst två gånger, men i Rom kom han inte längre. Han fick ta emot besökare och fortsatte säkert med samma iver att vittna, uppmuntra och stärka. Breven var viktiga då och som nu. Paulus hade verkligen inte tappat modet, för han levde med Guds Ande som rymmer kraft, kärlek och självbehärskning (v 7).
Kanske känner du dig fängslad, instängd eller begränsad på något område i ditt liv? Gud ser det, men det är inte säkert att han ser det på samma sätt. Istället kanske han ser det som en möjlighet? Men i många fall behöver vi bli fria. Förvänta dig befrielse! Be om det! Men tills det händer, be om att Anden ska fylla dig med kraft, kärlek och självbehärskning.
Gud, det behöver jag. Jag ber om mer Ande för att fyllas med kraft, kärlek och självbehärskning – ett helt annat ljud!