Brödlöst
Mark. 8:14–21
Har ni förhärdade hjärtan, ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? Mark. 8:18–19
Lärjungarna hade glömt att ta med bröd. De stod och tittade på det enda brödet som var med i båten. Då kom Jesus med ett varningsord om att akta sig för den surdeg som Herodes och fariséerna förmedlar. Det verkar inte som om hans ord nådde lärjungarna som var helt upptagna av brödbristen. Kanske anklagade de varandra? Stämningen verkade upprörd och hungern gjorde dem säkert extra gnälliga.
Jesus märkte det och frågade: ”Varför säger ni att ni inte har bröd? Förstår ni fortfarande inte, fattar ni inte? Har ni förhärdade hjärtan, ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? […] Förstår ni fortfarande ingenting?”
Det är lätt att vid läsningen av Jesus frågor ge hans röst en irriterad klang. Som när en förälder irriterar sig över städningen eller brist på städning i hemmet. ”Ska jag behöva göra allt? Ni verkar ju fortfarande inte klara av något?” Men nej, så lät inte Jesus. Jag tror att rösten speglade en förtvivlan. Om inte dessa män som sett två (!) brödunder och så många andra under fortfarande tänkte och levde som om Jesu kraft inte fanns, hur ska det då gå för kommande lärjungar?
Jo tack, det går rött trögt för min del. Jag har både sett och hört tillräckligt av Gud för att konkret kunna räkna med Guds handlande. Men ändå kommer ofta tvivlet i en brödlös situation. Men tack och lov har Gud tålamod med oss.
Jesus, tack för alla gånger som du har gjort små och stora brödunder i mitt liv. Ibland har jag kanske inte ens förstått det utan tagit det för givet. Både fysiskt bröd och andra omsorger. Jag ber om öppnade ögon för att se din omsorg denna dag.