Planterad vid vatten

Vem är jag, att jag skulle … ? 2 Mos. 3:11

Mose har precis blivit kallad av Gud: ”Gå nu! Jag ska sända dig till farao, och du ska föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten.” I nästan två kapitel får vi sedan följa alla Moses motargument. ”Vem är jag, att jag skulle … Men om de inte tror mig och inte lyssnar på mina ord …?” Gud svarar Mose. Han har en lösning på Moses svagheter. Gud går med på att Aron ska få vara Moses mun och tala de ord som Gud förmedlar genom Mose. Det är tröstande ord för oss som kanske inte tror att vi kan vara till någon större nytta för Gud. Verkligen.

En sak till fastnade jag för vid min läsning – staven! En stav som gick från att vara en helt vanlig stav, som Mose säkert använt mycket på sina vandringar, till att senare i kapitel 4 kallas för ”Guds stav”. Tänk att helt vanliga saker kan användas för Gud om vi gör som Gud säger. Det kan vara en bil, ett hus, en plats, en hobby, ett arbete, en egenskap, en talang och kanske till och med något som vi inte ens tycker om. Jag tror att Gud ofta använder nära ting. Vi tror att han ska skicka iväg oss till helt nya situationer och människor. Gärna lite spektakulärt om vi dras åt det hållet. Visst kan det också ske. Men den där staven som jag fastnade för kanske säger något annat?

Vad är det som du håller i dina händer?

Gud, du vet vad jag har som du vill att jag ska använda på ett nytt sätt. Jag vill tro att det är så, men helt ärligt så ser jag det inte riktigt. Vad har jag som du kan använda för att fler ska få vandra ut ur sin fångenskap? Gud, visa mig!