Knockad
Matt. 10:16–33
På er är till och med alla hårstrån räknade. Var alltså inte rädda.Matt. 10:30–31
Ännu en gång känner jag mig förlamad av ett problem. Det verkar olösbart och känns som en rak höger som får mig fullständigt knockad. Jag ropar på Gud, men han känns avlägsen. Jag sätter mig upp i boxningsringen och försöker tänka klart. Hitta lösningar och mota bort alla hopplösa tankar. Skickar ett sms till en nära vän som är bra både på att förstå och be. Men Gud känns fortfarande långt borta.
Vi får vara ärliga i sådana situationer. Inte dra oss själva i håret för att komma på fötter, utan försöka vänta in Gud. Han kanske är upptagen med att räkna mina hårstrån? Skämt åsido, Gud hör alltid våra rop, suckar och ser våra tårar. Hur det än känns när situationen spelar högt och falskt på övergivenhetens och rädslans strängar, så gäller fakta: Gud vet allt om oss – till och med hur många hårstrån vi har. Var alltså inte rädda.
Gud, hjälp mig att inte reagera med full panik när ett problem, nytt eller gammalt träffar min allra ömmaste punkt. Hjälp mig att då backa in i din famn och få ditt perspektiv.