Planterad vid vatten

Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

Ps. 119:105

Det var mörkt och kallt. På vissa ställen blänkte is på gångvägen. Jag var på väg mot huset där jag skulle sova i två nätter under retreaten. Huset låg delvis i mörker och speciellt trappan invid husets gavel. Jag gick väldigt försiktigt och kände mig fram. Plötsligt tändes en utelampa och lyste upp hela trappan. Det blev en barnlek att navigera rätt på stentrappans ojämna steg.

Lampan tändes när rörelsedetektorn fångade upp mina trevande steg. Den kände att någon kommer som behöver ljus för att hitta fram. Men varken förr eller senare. I rätt tid.

Om du ber om hjälp att se vägen framåt kommer du att få hjälp. Ett tag kan det se mörkt ut och till och med halt och osäkert. Men i rätt stund kommer ljuset.

Gud, du vet att jag trevar mig fram inom vissa viktiga områden i mitt liv. Jag fortsätter sakta framåt och tackar dig för att du kommer att lysa upp min stig när det behövs för att jag inte ska gå fel.