Nattens fasor
Psaltaren 77
Mina ögonlock håller du öppna, jag är full av oro och kan inte tala. Ps. 77:5
Några av oss instämmer ibland i Davids sömnlösa ord. Det står i psalm 77 att han grubblade och att hans ande mattades. Natten är inte rätt tid att grubbla. Perspektiven blir lätt förvrängda, ja till och med så förvrängda att man på morgonen ibland kan skratta åt det. Men bara nästan, för det ligger ändå något i den oron som dyker upp nattetid. Ibland kan det också vara stora saker som vi dagtid lyckas hålla ifrån oss.
David grubblar och kan inte sova. Han är ärlig mot Gud och undrar om Herren ska förkasta för evigt och aldrig mer visa sin nåd? Sedan gör han som han brukar göra – påminner sig om det goda som Gud har gjort. Mitt i alla tvivel i mörkret proklamerar han: ”Du är den Gud som gör under …” och fortsätter att tala om Guds makt.
Jag brukar recitera psalm 23 tills jag somnar. Psalm 91 är ett annat tips. För att ännu mer följa Davids recept kan orden användas som tacksägelse: ”Tack för att du är min herde och att jag inte ska sakna något. Tack för att du för mig till vatten där jag finner ro.” Att lyssna på lovsång är också en bra hjälp. Eller lyssna på bibelappens uppläsning av ordet. Var beredd både andligt och tekniskt för vi behöver räkna med att på olika sätt bli angripna på våra mest ömma punkter. Men det finns seger!
Tack Gud för att du alltid vill hjälpa mig när tankarna skenar under vakna timmar. Hjälp mig att förbereda och hantera de vapen som finns som en mäktig moteld.