Självförakt
Ef. 5:25– 33
Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och sköter om den. Ur Ef. 5:29
Paulus lyfter fram kroppen som en bild för församlingen och hur Kristus vårdar den. En fin bild, men jag måste erkänna att orden att ingen hatar sin egen kropp alltid har fått mig att mumla: Nja, det kanske tyvärr inte är sant alla gånger. För så många ogillar hur vissa delar av kroppen ser ut. Komplex, mindervärdeskänslor och förakt kan fylla inte bara tonåringar, men framför allt då. En liten sak som ser ”fel ut” kan bli så stor att man sjunker ner i självföraktets djupa hav.
Om bara det inte var så, då skulle allt vara bra. Men oron att inte duga flyttar sig inte om inte Gud får hela och beröra det som egentligen gör ont. Han kan hela minnen som styr din syn på dig själv. Han kan byta hat och dålig självkänsla mot acceptans och tacksamhet. Oftast inte över en natt, men om du gång på gång bekänner de föraktfulla tankarna och ber om hjälp – då kommer Jesus att dra dig upp ur självföraktets hav. Han vill ta dig i handen och skapa fast mark under fötterna och en helt annan vy.
Jesus, du vet hur jag ser ner på delar av mig själv. Den inre kritikern skriker sig hes ibland. Tack att du på olika sätt vill överrösta och visa din kärlek och omsorg.