Tistlar igen
Matt. 13:1–23
Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet så att det blir utan frukt. Matt. 13:22
Tistlar kan ta över och trycka ner det goda som växer. Det blir trångt och mörkt – skymmer sikten. Varför finns det tistlar? Jesus förklarade att världsliga bekymmer är en anledning. Det träffar mig. Det kan vara stort och smått. Pågående krig och katastrofer eller trasig diskmaskin. Oro för läkarbesök eller allt som ska hinnas med. Så mycket. Det sticks bland mina tistlar och även mina närmaste får känna av det ibland. Min make hör direkt när mitt tonläge är lite mer pressat än nödvändigt. Jag som bara skulle berätta något som hänt eller kräver en insats. Jag blir förvånad när han istället för att komma med idéer om hur vi ska hantera saken försöker lugna mig. Som om det skulle behövas …?
Gud inte bara hör min pressade stämma, utan känner också det ängsliga hjärtat som slår. Som just nu och kanske alltid överreagerar på oönskade saker. Det kan kännas hopplöst att ändra en gammal själ som fastnat i reaktionsmönster. Men den lögnen vill jag inte tro på. Om jag är villig och öppen kommer tistlarna fortsätta att dras upp en efter en. Med rötter!
Tacksamhet är ett effektivt ogräsmedel med speciell verkan mot tistlar. Tacksamhet vänder fokus från det världsliga och ger Gud äran för allt han gör i mitt liv och andras. Rätt perspektiv. Tacksamhet kan inte överdoseras, men definitivt glömmas bort.
Gud, du ser alla mina tistlar, men du ser också den goda jorden. Där det växer lite grand, men hindras av skuggande tistlar. Påminn mig om ogräsbekämpning genom tacksamhet. Flera doser om dagen. Men visa mig också vad som måste dras upp med rot och allt för att aldrig mer få chans att dra näring ur mitt hjärtas åker.