Tröst och förmaning
Apg. 9:19-31
Den blev uppbyggda och levde i vördnad för Herren och växte genom den helige Andes tröst och förmaning. Apg. 9:19-31
Tröst och förmaning från den helige Ande. Hand i hand går det framåt. Vi får växa individuellt och tillsammans. Men varför går det ofta så trögt? Jag tror det har med lyhördhet att göra. Det är inte alltid den mest begåvade pianoeleven som växer i färdighet, utan oftast den som är lyhörd för vad som ska övas, korrigeras och hur det ska låta. Lyhördhet för den helige Ande och lydnad.
För att få tröst behöver man berätta hur det är, hur det känns. Ärligt och naket. Först då kan responsen komma. Tröst kan ges på så många sätt. Ibland direkt från Gud som en påminnelse om ett bibelord, eller i form av en vän som delar en bit av vägen bildligt eller konkret.
Vi ska förvänta oss tröst när vi kommer inför Gud och berättar hur det är. Trösten kommer. Ibland som ett ord om vad som kommer. Ibland som hjälp att vänta tills Gud lägger en pusselbit på plats. Men vi behöver också förmaning. Det kan vara oerhört avgörande, men kan nog endast ges till ett hjärta som först fått tröst och nytt hopp. När vi lämnat fruktan, modlöshet, rädslor och alla begränsningar som vi plockat på oss. Tröst och förmaning från den helige Ande.
Gud, jag ber att få växa genom både tröst och förmaning. Du vet vad jag behöver höra just nu. Hjälp mig att vara lyhörd!